Hej, och stort tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan kommer jag redogöra för vad som gäller och hur du kan gå vidare i din situation.

Arv

En persons kvarlåtenskap ska efter dennes bortgång fördelas genom arv. Detta regleras i ärvdabalken (ÄB). Enligt huvudregeln är det bröstarvingarna (barnen) till den avlidne som ärver, 2 kap. 1 § ÄB.

Laglott

Det är alltså i huvudsak bröstarvingar (barnen till den avlidne) som ärver, och deras arvsrätt är skyddad i lag. Om inget testamente eller liknande föreligger som kan ändra arvsfördelningen så ska arvet fördelas mellan bröstarvingarna på lika lotter, s.k. arvslotter. Laglotten utgör därefter den del av arvslotten som är skyddad, dvs. den del som bröstarvingen alltid har rätt till oavsett testamente och dylikt. Laglotten utgörs av halva arvslotten, 7 kap. 1 § ÄB.

Ett testamente som inkräktar på bröstarvingarnas laglotter är därmed ogiltigt till den del det inkräktar på laglotterna. Som exempel kan nämnas att en person lämnar efter sig 100 000kr och en bröstarvinge. Bröstarvingens arvslott är då 100 000kr och laglotten 50 000kr. Om den avlidne i testamente förordnat att en annan person ska ärva 60 000kr så är de överskjutande 10 000kr ogiltiga. Testamentstagaren kan enbart ärva 50 000kr.

Begäran om jämkning

Ett testamente som inkräktar på laglotten är dock inte ogiltigt per automatik. Det krävs att bröstarvingarna begär jämkning av testamentet, antingen genom att framställa sitt krav direkt till testamentstagaren eller genom ansökan hos domstol, för att testamentet ska ogiltigförklaras i denna del.

En sådan begäran måste göras inom 6 månader från det att bröstarvingen delgavs testamentet, annars förlorar bröstarvingen rätten att begära jämkning och testamentet blir då giltigt i sin helhet, 7 kap. 3 § st. 3 ÄB.

Värdering av arv

Den avlidnes egendom (kvarlåtenskapen) ska som huvudregel värderas till marknadsvärdet. Att det är marknadsvärdet som ska användas framgår inte av någon särskild regel i ärvdabalken utan det är istället en allmän princip. Eftersom det inte finns någon regel som anger att ett annat värde som ska användas så gäller den allmänna principen om marknadsvärdet.

Är det möjligt att använda ett annat värde?

Enligt 18 kap. 1 § ÄB så är det arvingarna som gemensamt och i enighet förvaltar dödsboet, och enligt 23 kap. 1 § ÄB så är det även dessa som gemensamt genomför arvskiftet. Arvskiftet är då kvarlåtenskapen slutligt fördelas mellan arvingarna.

Det man kan utläsa av dessa regler är att det är arvingarna själva som bestämmer över kvarlåtenskapen och hur den ska fördelas. Det innefattar vem som ska få vad, men också värderingen. Det är alltså möjligt att använda ett annat värde än marknadsvärdet, t.ex. taxeringsvärdet eller bruksvärdet. En viktig detalj är att det krävs att arvingarna är eniga. Att avvika från marknadsvärdet är därmed endast möjligt om alla är överens.

Det är endast de arvingar som faktiskt kommer att ärva något som är dödsbodelägare. Mer avlägsna släktingar som endast har arvsrätt om någon i ett mellanled avlider (t.ex. barnbarn) är inte dödsbodelägare. Undantaget från denna regel är när någon ärver med fri förfoganderätt. I ett sådant fall är även efterarvingarna till den som ärver med fri förfoganderätt dödsbodelägare.

Skatt på arv

När egendom övergår genom arv eller gåva utgår ingen skatt, eftersom detta inte är en skattepliktig inkomst enligt 8 kap. 2 § IL.

Rekommendation

Laglotten är en andel av hela kvarlåtenskapen efter din sambo. Hur stor andel av kvarlåtenskapen varje laglott utgör beror på hur många bröstarvingar det finns, men totalt utgör laglotterna alltid hälften av kvarlåtenskapen.

Kvarlåtenskapen utgörs i sin tur av allt som din sambo ägde vid sin död (efter bodelning, om sådan gjorts). Det är alltså hela fritidshuset (eftersom han ägde detta själv), hans andel i bostadsrätten, den del av bohaget som han ägde samt övrig egendom som han ägde. Bröstarvingarna har rätt till hälften av detta, men inte rätt till någon specifik egendom. Som jag beskrivit är det marknadsvärdet som ska användas, men det är möjligt att komma överens om ett annat värde.

Jag noterar dock att dödsfallet skedde i februari, dvs. för mer än 6 månader sedan. Det kan därför vara så att begäran inkommit för sent. I så fall gäller testamentet i sin helhet och bröstarvingarna har förlorat möjligheten att begära ut sin laglott. Jag vet dock varken datumet för delgivning av testamentet eller vilket datum begäran framställdes, så detta är något du får se över ytterligare för att vara säker.

Vill du ha vidare rådgivning i ärendet kan jag rekommendera dig att boka tid hos Familjens jurist.

Hoppas du fick svar på din fråga! Om du har fler frågor är du välkommen att höra av dig till oss igen.