Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur fungerar förskott på arv vid ena förälderns bortgång? Vad händer om barnen fått olika mycket?

I ett gift par dör den ena. Det finns två barn och inga särkullbarn. En gåva har givits av den döda föräldern före sin död i form av förskott på arv, en fastighet med skog och byggnader till den ena och en penningsumma till den andre. Värdet på fastigheten är minst det dubbla som penningsumman till det andra barnet. Inget gåvobrev om att det ska undantas från arvet finns. Måste barnet som fått penningsumman protestera vid bouppteckningen efter första föräldern eller kan den vänta till den andra föräldern avlider eftersom den föräldern i alla fall ärver allt?

Rådgivarens svar

2019-09-23

Hej,

Tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga.
 

Enligt svensk rätt ärver gifta varandra i första hand och barn ärver sina föräldrar först när båda föräldrarna har gått bort. Ett undantag från detta är om det finns särkullbarn (barn som inte är gemensamma). Dessa barn har rätt att få ut arvet från sin förälder på en gång, till skillnad från gemensamma barn. I ditt fall undrar du vad som händer om det inte finns några särkullsbarn. Det som händer är att den efterlevande maken ärver allt. Däremot är det skillnad på vad den efterlevande maken får göra med arvet.

Fri förfoganderätt
Efterlevande make/maka ärver med så kallad fri förfoganderätt (jmf full äganderätt). Detta innebär att den som mottar arvet måste ta hänsyn till den förste avlidnes arvingar (den avlidnes barn). Den som mottar arvet får spendera och sälja egendomen som denne vill men med vissa undantag. Den efterlevande får inte testamentera bort arvet och inte heller skänka bort en stor del av arvet i gåva. Detta för att den förste avlidnes arvingar har rätt till arv när den andra maken/makan går bort.

När båda makarna gått bort
När den sista av makarna har gått bort har den förste avlidnes arvingar rätt att få sina andelar av kvarlåtenskapen. Dessa arvingar kommer då ärva kvarlåtenskapen med full äganderätt, vilket innebär att de arvingar som mottar arvet får förfoga över kvarlåtenskapen som de vill. Detta innebär med andra ord att arvingarna får både ge bort arvet och testamentera bort det om de så vill.

Svar på din fråga
6 kap. 1 § 2 st ärvdabalken föreskriver:

"Har en make av sitt giftorättsgods gett förskott på arv till en bröstarvinge som är makarnas gemensamma, skall avräkning för detta göras på arvet efter den först avlidna maken. Om detta arv inte räcker till, skall återstoden avräknas på arvet efter den andra maken. Vad som sagts nu gäller också då en efterlevande make av sådan egendom som omfattas av bröstarvingars arvsrätt enligt 3 kap. 2 § har gett förskott på arv till en bröstarvinge till den först avlidna maken."
 

Så svaret på din fråga är att avräkningen ska göras på arvet vid den första avlidna personen.

Jag hoppas du har fått svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa ytterligare en fråga. Vill du istället ha rådgivning från någon av våra jurister kan du kontakta dem HÄR. De kan bland annat hjälpa dig med hur du ska gå tillväga.
 

Med vänlig hälsning,
 

Fråga Juristen

Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.