Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Hur beräknas laglotten?

Min sambo avled i februari. Vi hade ett testamente där den efterlevande skulle med fri förfoganderätt behålla den gemensamma bostadsrätten med bohag tills båda avlidit. Då skulle allt delas mellan bådas barn. Min sambo hade dessutom ett fritidshus som ärvs av hans barn. Nu har hans barn krävt sin Laglott. Hur beräknas deras Laglott. Ingår bara värdet av bostadsrätten eller ingår också bohaget i laglotten? Tacksam för svar

Rådgivarens svar

2021-10-08

Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vilka regler som kan aktualiseras i situationen du beskriver, följt av en sammanfattande rekommendation. Relevanta bestämmelser finns i ärvdabalken (ÄB) och sambolagen

När en sambo går bort

I ÄB finns regler om makes rätt till arv, någon sådan regel finns dock inte för sambor. Precis som ni har gjort krävs alltså att man skriver ett testamente där man förordnar om egendom till sin sambo om man vill att denne ska få del av ens kvarlåtenskap. I 8 § sambolagen finns regler som säger att en efterlevande sambo kan begära att samboegendomen ska fördelas genom bodelning i det fall att den andra sambon går bort. En sådan begäran måste framställas senast när bouppteckningen förrättas. Det som räknas som samboegendom och som därmed ingår i en sådan bodelning är sambornas gemensamma bostad och bohag om det förvärvats för gemensam användning (se 3 § sambolagen). 

Bröstarvinges rätt till laglott

Av 2 kap. 1 § ÄB framgår att en arvlåtares avkomlingar är de närmaste arvingarna, de kallas för bröstarvingar. Enligt arvsreglerna i den paragrafen ska arvlåtarens barn ta lika lott. I din fråga verkar det alltså som att din sambos barn är bröstarvingar. 

Hur beräknas laglotten?

I 7 kap. 1 § ÄB står det att hälften av den arvslott som enligt lag tillfaller bröstarvingen är dennes laglott. Det här innebär att en förälder genom ett testamente endast kan utesluta bröstarvingarna från hälften av vad de skulle ha erhållit om inget testamente fanns. När man beräknar laglotten utgår man alltså från den avlidne personens kvarlåtenskap eftersom barnen enligt 2 kap. 1 § ÄB skulle ärvt allt från sin förälder om inget testamente fanns, förutsatt att föräldern inte var gift.  Om det exempelvis finns två barn till personen som gått bort skulle de ärvt ½ var av sin förälders kvarlåtenskap om det inte fanns något testamente. Deras laglott blir då ¼ var av kvarlåtenskapen.

Om testamentet kränker laglotten

Reglerna om laglott innebär att arvlåtaren inte kan skriva ett testamente som gör sina barn arvlösa, då de har rätt till sin laglott. För att bröstarvingarna ska få ut sin laglott krävs det dock att de påkallar jämkning av testamentet, se 7 kap. 3 § ÄB. Det måste göras inom sex månader från det att bröstarvingen fått ta del av testamentet. Bröstarvingen ska då ge sitt anspråk tillkänna eller väcka talan mot testamentstagaren, och om bröstarvingen inte gör detta så har denne förlorat sin rätt. 

Rekommendation

Eftersom laglotten utgör hälften av det som arvingen skulle ärvt om inget testamente fanns, så beräknar man laglotten på hela kvarlåtenskapen efter personen som gick bort. Det skulle tala för att man räknar in både bostad, bohag och annat som föräldern ägde när man räknar ut vad arvslotten skulle varit för ett barn, och tar sedan hälften av det för att få reda på laglotten. Jag kan dock inte ge ett säkert svar på hur stor laglotten kommer bli i ert fall eller vad som kommer att hända med bostadsrätten, eftersom det kräver att man går igenom alla omständigheter på ett mer noggrant sätt än vad som är möjligt i det här formatet. Jag hänvisar därför till att boka tid med en jurist här hos Familjens jurist för vidare vägledning i ert ärende. Juristerna är kunniga och erfarna inom familjerätt och kan bidra med rådgivning som passar just er. 

Jag hoppas ändå att mitt svar kan vara till hjälp. Om du har fler funderingar får du gärna ställa en ny fråga.


Fru Justicia
Studentrådgivare Fru Justicia

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.