Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen!

Din fråga handlar om arv och testamente. Jag kommer därför att gå igenom relevanta bestämmelser i ärvdabalken (ÄB), förklara vad som gäller i din situation och kommer att avsluta med en rekommendation.

Efterlevande make/maka ärver i första hand

Utgångspunkten är att efterlevande make/maka ärver sin partner 3 kap. 1 § 1 st. ÄB). Finns det gemensamma barn får dessa alltså vänta med att få ut sitt arv tills båda föräldrarna har dött. Ett undantag till detta är om den som avlider har särkullbarn (alltså barn med någon annan än den hen var gift med vid dödsfallet), som har rätt att få ut sitt arv före efterlevande make/maka (3 kap. 1 § ÄB).

Testamente och laglott

I ett testamente kan man välja att en annan arvsordning än den som står i ärvdabalken ska gälla. Testatorn skriver då i testamentet vem som ska ärva istället (11 kap. 1 § ÄB). 

Däremot har bröstarvingar (alltså barn till arvlåtaren) alltid rätt till sin laglott, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Har arvlåtaren två barn blir arvslotten 50% av kvarlåtenskapen och laglotten 25% för varje barn. Om ett testamente kränker laglotten kan den bröstarvinge som vill ha ut sin laglott direkt jämka testamentet inom 6 månader från hen blivit delgiven testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Om jämkning inte görs inom denna tid förlorar bröstarvingen rätt att få ut sin laglott och det ses då som ett accepterande av testamentet.

Ett villkor om att testamentstagaren ärver med fri förfoganderätt innebär att testamentstagaren får göra i princip vad den vill med arvet förutom att testamentera bort det till någon annan.

Din situation

Jag kommer nu att gå igenom vad som gäller i din situation. En bröstarvinge har som nämnt alltid rätt till sin laglott, och får ut den genom att jämka testamentet som kränker laglotten. Testamentet i ditt fall innebär att fruns barn kommer få en mindre del av arvet efter sin mamma och din fars barn får mer eftersom fruns barn egentligen har rätt till allt från sin mamma och ni har ingen rätt till fruns arv, om inte testamentet fanns. Det motsatta gäller vid din fars död - ni får en mindre del av arv och fruns barn får en större del.

Testamentet innebär att de fyra barnen ska dela lika på allt när den sist levande "föräldern" dör och att en person har jämkat testamentet gör inte testamentet ogiltigt. Med andra ord bör arvet efter din far fortfarande delas lika mellan er fyra barn även om en jämkning skett.

Ett särkullbarn har rätt till efterarv när hen antingen har avstått sitt arv till förmån för efterlevande make/maka (3 kap. 9 § ÄB), eller om det i testamentet föreskrivits att t.ex. efterlevande make/maka ska ärva och att barnet ska ha efterarvsrätt. Testamentstagarens vilja ska följas vilket i detta fall, beroende på vad som exakt står i testamentet, borde innebära att ni fyra barn får dela lika på arvet och att någon efterarvsrätt för fruns barn inte finns.

Oavsett om fruns barn har en efterarvsrätt eller inte så har din fars barn alltid rätt till sin laglott. Är ni tre barn är er arvslott 1/3 var av arvet och laglotten således 1/6 var.  

Sammanfattning och rekommendation

Fruns barn som har jämkat testamentet har rätt till sin laglott (vilket hen redan verkat ha fått) och sen en fjärdedel när din far dör i enlighet med testamentet. Någon efterarvsrätt verkar inte aktuellt i fruns barns fall. Du och dina syskon har rätt till en fjärdedel var av arvet när din far dör. Detta kommer då vara delar av arvet både från er far och från hans fru.

 Frågor om arv, testamente och laglott kan vara komplicerade och jag rekommenderar er därför att boka en tid med en av våra jurister som kan sätta sig in i alla aktuella omständigheter i ert fall. De kan hjälpa till med tolkning av testamentet och se till att allt går rätt till. Du kan boka en tid med en av våra jurister genom att följa denna länk.

Jag hoppas du fått svar på dina frågor. Har du fler funderingar är du självklart välkommen att skicka in en ny fråga till Fråga Juristen!