Hej, tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Dina frågor innehåller flera olika moment, jag kommer att dela upp frågorna så som du har ställt dem och försöka besvara dem i den ordningen nedan.

Bestämmelser som blir aktuella finns i Ärvdabalken (ÄB), Inkomstskattelagen (IL) och i Rättegångsbalken (RB). Vägledning finns även på Skatteverkets hemsida.

Kort om testamentet

Barn som inte är makars gemensamma kallas för särkullbarn. De har i princip alltid rätt att få ut sitt arv direkt såvida de inte väljer att avstå till förmån för den efterlevande maken, se 3 kap. 9 § ÄB. Av förutsättningarna i din fråga framgår det att barnen vill ha ut sitt arv direkt. Oavsett hur uppdelningen av arvet kommer att se ut så måste barnen få så stor del av sitt arv som de har rätt till, se 7 kap. 1 § ÄB.

Första frågan

Din första fråga gäller huruvida du får dra av förbättringsutgifter för olika arbeten på huset. Det framgår av 44 kap. 20 § st. 2 IL att när någon förvärvar en tillgång genom arv så kliver arvtagaren in i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Det innebär att som arvtagare kan du göra avdrag för era förbättringsutgifter, vid en eventuell försäljning.

Förutsättningar för avdrag

För att få göra avdragen måste vissa grundförutsättningar uppfyllas, se 45 kap. 11–12 §§ IL. På skatteverkets hemsida finns vägledning i form av en lista över dessa förutsättningar samt en lista över de utgifter som du inte får dra av, se här. Några förutsättningar för att få göra avdrag för förbättringsutgifter är bland annat att utgifterna uppgå till minst 5 000 kr under ett kalenderår, reparationer och underhåll måste ha gjort att bostaden är i bättre skick vid försäljningen än vid köpet samt att det rör sig om faktiska utgifter som ni har haft under tiden som ni ägt bostaden.

Grundförbättringar eller reparation och underhåll?

Reglerna skiljer sig beroende på om utgifterna har lagts på det som kallas för grundförbättringar eller på reparationer och underhåll. Vid grundförbättringar får man dra av hela utgiften och reparationer och underhåll får endast dras av med en del av utgiften. Grundförbättringar är olika typer av ny-, till- och ombyggnader samt nytillskott av utrustning som inte fanns tidigare. Du kan läsa mer om grundförbättringar här. Reparationer och underhåll avser exempelvis byte av handfat eller att måla om väggarna. Du kan läsa mer om reparationer och underhåll här.

Reglerna skiljer sig även tidsmässigt. Utgifter för reparationer och underhåll får endast dras av om ni har haft dem under samma år som försäljningen eller inom de fem senaste åren. Utgifter för grundförbättringar omfattas däremot inte av någon tidsbegränsning då ni köpte huset år 1997 och påbörjade upprustningen direkt. Du får därför dra av alla utgifter för grundförbättringar som ni har haft sedan köpet.

Andra och tredje frågan

Din andra fråga gäller om du får bestämma att du ska behålla bilen. Det gäller då uppdelningen av egendomen vid arvsskiftet. Jag besvarar även din tredje fråga arvsskiftets bortre tidsgräns här.

Bestämmelser om arvskifte finns i 23 kap. ÄB. Det är upp till arvingarna att komma överens om hur arvet ska fördelas. Allas åsikt bedöms därför som viktiga. Här kan tilläggas att det inte finns någon bortre gräns för hur länge dödsboet får vänta med arvskiftet. Det kan vara av intresse att försöka komma överens då det annars är möjligt för dödsbodelägare att ansöka om en så kallad skiftesman vid domstol, se 23 kap. 5 § ÄB. Denne har till uppgift att försöka få dödsbodelägarna att komma överens men om det inte är möjligt så kan ett tvångsskifte genomföras. Då beslutar skiftesmannen hur egendomen ska fördelas. Det innebär att det inte är säkert att du skulle få bilen vid ett tvångsskifte. Om någon av dödsbodelägarna inte är nöjd med den uppdelning som skiftesmannen har bestämt så kan denne klandra skiftet genom att väcka talan i tingsrätten.

Fjärde frågan

Den fjärde frågan gäller vem som ska stå för kostnaderna vid en eventuell process. Om barnen inleder en process så fördelas kostnaderna enligt reglerna om tvistemål i 18 kap. RB. Huvudregeln enligt 18 kap. 1 § RB är att den part som förlorar i tvisten får betala den andras rättegångskostnader. Om ni däremot förlikas, kommer överens, så får vardera part stå för sina egna rättegångskostnader, enligt 18 kap. 5 § RB.

Sammanfattning och handlingsplan

Du inträder i den avlidnes skattemässiga situation vilket innebär att du får göra de avdrag som din man hade fått göra. Det finns förutsättningar som måste uppfyllas för att få göra avdrag för förbättringsavgifter. Olika regler gäller för grundförbättringar och reparation och underhåll. De arbeten du tar upp i frågan är främst grundförbättringar, dessa får du dra av med hela utgiften.

Vid arvskiftet delas tillgångarna upp mellan dödsbodelägarna. Det finns ingen bortre gräns för hur länge ett arvskifte får dra ut på tiden. Det kan vara av intresse att försöka komma överens om hur uppdelningen ska gå till, då någon av dödsbodelägarna annars kan ansöka om en skiftesman. Om ni inte kommer överens kan skiftesmannen besluta hur uppdelningen ska gå till genom ett tvångsskifte. Ett sådant tvångsskifte kan klandras i tingsrätten och på så sätt leda till en domstolsprocess. Vid en sådan process betalar som huvudregel den förlorande parten som huvudregel för bådas rättegångskostnader. Om parterna förlikas så står varje part för sina rättegångskostnader.

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att återkomma till oss. Vi erbjuder även en möjlighet att boka tid med en av våra jurister här.

Vänliga hälsningar,

Kristine