Juridik vid dödsfall
Aktualiseras efterarv om make ärver genom prisbasbeloppsregeln?
Vår mor avled för många år sedan och behållningen av dödsboet understeg vid tidpunkten i fråga fyra prisbasbelopp. Våra föräldrar var vid vår mors bortgång gifta och ingen av dem hade enskild egendom, så hennes hälft av dödsboet tillföll då vår far. Vår far gifte sedermera om sig. Nu har vår far gått bort, och personen som ansvarar för bouppteckningen förklarar att det inte blir något efterarv efter vår mor eftersom dödsboet vid hennes bortgång understeg fyra basbelopp, och då sitter efterlevande orubbat och inget arv kan tas ut av andra arvingar. Stämmer det att vi inte har rätt till efterarv efter vår mor?
Rådgivarens svar
2022-10-20
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Fråga Juristen med din fråga!
Eftersom din fråga rör arvsrätt kommer jag att redogöra för reglerna i Ärvdabalken (ÄB).
Rätten att ta arv
Vem som har rätt att ta arv regleras i lag. I första hand ska arvlåtarens bröstarvingar (barn, barnbarn osv) ärva (ÄB 2:1). Om arvlåtaren inte har några bröstarvingar är det istället arvlåtarens barn alternativt syskon som ska ärva (ÄB 2:2). Om det heller inte finns syskon eller föräldrar i livet ska arvlåtarens mor- och farföräldrar alternativt deras barn ta arv (ÄB 2:3). Det är ingen annan som har en lagstadgad rätt att ärva (ÄB 2:4).
Efterarv
Om arvlåtaren var gift ska maken ärva istället (ÄB 3:1). Denna maken ärver då med så kallad fri förfoganderätt, vilket innebär att den har rätt att använda arvet men inte tex testamentera bort det. Vid den efterlevande makens död ska den först avlidnes makens arvingar ta del i en andel i den sist avlidne makens kvarlåtenskap, vilket kallas efterarv. Makes rätt att ärva begränsas dock om den avlidne maken hade bröstarvingar som inte var gemensamma med den efterlevande maken, så kallade särkullbarn (ÄB 3:9). I ett sådant fall har dessa rätt att ärva i första hand men kan avstå sitt arv tillfälligt och istället få ut en andel i den efterlevande makens kvarlåtenskap vid dennes bortgång.
Trots denna specialregel för särkullbarn, har den efterlevande maken alltid rätt att ärva egendom till ett så stort värde att det tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör makens enskilda egendom, motsvarar fyra prisbasbelopp (ÄB 3:1). Detta går alltså även före särkullbarnens rätt att få ut sitt arv direkt. Det som maken ärver genom prisbasbeloppsregeln, ärvs med fri förfoganderätt vilket innebär att det kommer att bli föremål för efterarv vid den efterlevande makens bortgång.
Rekommendation
I din situation kommer alltså du och dina syskon att ha rätt till efterarv från er mamma eftersom det inte finns någon bestämmelse som begränsar rätten till efterarv. Om det är så att ni behöver hjälp av en jurist rekommenderar jag er att kontakta de kunniga juristerna på Familjens Jurist.
Jag hoppas att du kände att detta var svar på din fråga och annars är du välkommen att skicka in en ny!
Med vänlig hälsning, Hanna
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.