Hej,
Jag skriver till er på gällande min syster som avled i maj 2020.
Hennes som har blivit arvslös och det har kommit till min kännedom att den bodelning som min syster och hennes dåvarande make genomförde 2012 inte har gått rätt till.
1. Min syster och hennes dåvarade make drev en byggfirma tillsammans. Byggfirman är registerad som enskild firma på min systers make men den togs inte upp i bodelningsdokumentet. Bodelningsförrättare användes ej.
2. Bodelningsdokumentet är bevittnat av 2 personer som inte talar eller skriver svenska, ändå är detta uträttat just på svenska. Personerna är från Polen och var vid tidpunkten för dokumentets upprättande anställda av min systers dåvarande make.
Jag har bodelningsdokumentet tillgängligt och för att försöka få till någon rättvisa undrar jag om det går att överklaga bodelningen eller är det tidsmässigt för sent?
Hej och tack för att du vänder dig till Fråga Juristen med din fråga! Nedan följer en redogörelse för vad som kan gälla i ditt fall.
Vad kan man göra om man är missnöjd med hur en bodelning gått till?
När ett äktenskap upplöses ska bodelning göras och makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB) och det är alltså giftorättsgodset som ska fördelas. Även om bara ena maken är ägare till egendomen kan den egendomen fortfarande ingå i bodelning som giftorättsgods. Enda gången egendom undantas från bodelning är om det rör sig om så kallad enskild egendom, vilket egendom kan vara exempelvis pga. att man fått det i arv eller gåva med förbehåll att det ska vara enskild egendom, eller om man upprättat ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB).
Om bodelning skett utan bodelningsförrättare får man betrakta bodelningsavtalet som ett renodlat avtal. Det finns då inga specialbestämmelser i äktenskapsbalken att gå till. I vissa fall kan man försöka ogiltigförklara avtal genom ogiltighetsreglerna i avtalslagen (AvtL). 30 § AvtL reglerar fall där avtal kan ogiltigförklaras genom svek, dvs. att någon har vilselett den andra. Avtal kan också ogiltigförklaras om de är oskäliga (36 § AvtL). Det är dock den som vill ogiltigförklara avtalet som måste bevisa att det rör sig om svek eller oskälighet (eller annan ogiltighetsgrund, se 3 kap AvtL) och det krävs tämligen mycket för att övertyga en domstol om att ogiltigförklara ett avtal.
Måste ett bodelningsavtal bevittnas?
Det finns inget krav på att ett bodelningsavtal måste bevittnas. Det enda kravet som finns är att bodelningsavtalet ska vara underskrivet av de båda makarna (9 kap. 5 § ÄktB). Därför skulle jag anta att bodelningsavtalets giltighet inte kan påverkas av vittnenas språkkunskaper eller deras kopplingar till den ene maken.
Sammanfattning
Förutsatt att den enskilda firman inte var enskild egendom borde den ha ingått i bodelningen. Eftersom det inte varit en bodelningsförrättare inblandad kan man i och för sig använda sig av avtalslagens ogiltighetsregler för att försöka ogiltigförklara bodelningsavtalet, trots att det ingicks 2012. Dock bör man tänka på att det ofta är svårt att få avtal ogiltigförklarade och att rättsprocesser är kostsamma. Angående vittnena till bodelningsavtalet tror jag inte att de påverkar avtalets giltighet.
Råd
Det är svårt att ge mer råd utan att veta bakgrunden till hur bodelningen skedde och varför den enskilda firman inte ingick, så vill du ha mer konkret hjälp kan det vara bra att ta kontakt med en jurist som kan se över allt och även ge råd kring om det verkar lönt att försöka ogiltigförklara bodelningsavtalet. Familjens Jurist har lång erfarenhet av att arbeta med både bodelning och arv, så vill du kan du vända dig till dem.
Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Om du har frågor om något mer i framtiden kan du alltid vända dig till Fråga Juristen igen.
Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.
Från den 20 september 2017 är Juristbyrån en del av Familjens Jurist och arbetar under ett nytt gemensamt varumärke – Familjens Jurist. Vi erbjuder samma tjänster som tidigare och möter kunder på samma sätt som tidigare men ingår nu i Familjens Jurist som är Sveriges största juristbyrå med flest antal nöjda kunder – Välkommen.