Hej och tack för att ni vänder er till oss på Fråga Juristen med er fråga!

Bestämmelserna som blir aktuella i den här situationen finns i Föräldrabalken (FB) och Lag om genetisk integritet.

Fastställande av föräldraskap vid insemination

Huvudregeln är att en kvinna ska anses som ett barns andra förälder om hon är gift eller registrerad partner med den födande kvinnan vid barnets födelse enligt FB 1 kap 9 § stycke 1. För att en kvinna som är tillsammans med kvinnan som föder barn ska kunna anses som barnets andra förälder måste kraven i FB 1 kap 9 § stycke 2 vara uppfyllda. Samma krav måste enligt FB 1 kap 9 a § vara uppfyllda vid fastställelse enligt FB 1 kap 9 §. Dessa krav är följande:

1.     kvinnan måste vara hennes make, registrerade partner eller sambo

2.     partnern måste ha gett sitt samtycke till inseminationen

3.     det måste vara sannolikt att barnet har tillkommit via behandlingen

4.     behandlingen ska ha genomförts enligt Lag om genetisk integritet 6 kap

Dessa krav ska vara uppfyllda även om behandlingen har skett utomlands men då ska inrättningen dessutom vara behörig och barnet ska ha rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn. I Lag om genetisk integritet 6 kap finns bestämmelser gällande hur inseminationen ska gå till och vad det ställs för krav på spermiedonatorn, de blivande föräldrarna och inrättningen. Enligt Lag om genetisk integritet 6 kap 2 § får insemination med spermier från en man som kvinnan inte är gift eller sambo med inte utföras vid annat än offentligt finansierade sjukhus och under överinseende av läkare med specialistkompetens i gynekologi och obstetrik. Barnet har enligt Lag om genetisk integritet 6 kap 5 § rätt att ta del av uppgifter om donatorn när hen har uppnått tillräcklig mognad.

Det innebär sammanfattningsvis att om två kvinnor får barn via insemination med spermier från en donator så måste nyss nämnda krav vara uppfyllda för att den andra kvinnan ska kunna fastställas som barnets andra förälder.

Heminsemination och faderskapsutredning

Om ett barn tillkommer via en heminsemination uppfylls alltså inte de tidigare nämnda kraven vilket innebär att den andra kvinnan inte kommer att fastställas som mor till barnet. Då kommer istället en skyldighet inträda för socialtjänsten att utreda vem fadern till barnet är och verka för att faderskapet fastställs enligt FB 2 kap 1 §. Socialnämnden har alltså en skyldighet att utreda vem fadern är när en insemination inte gått till på det sätt som anges i lagen.

För att en närståendeadoption ska kunna påbörjas krävs ofta att faderskapsutredningen är avslutad. Det finns flera saker som kan göra att en faderskapsutredning läggs ner. I FB 2 kap 7 § anges att det är om det visar sig omöjligt att få de upplysningar som behövs för faderskapsfrågan, att det framstår som utsiktslöst att få faderskapet fastställt i domstol, att modern har lämnat samtycke till att adoptera bort barnet eller att det finns skäl att anta att en fortsatt utredning eller rättegång skulle vara till men för barnet eller utsätta modern för påfrestningar som innebär fara för hennes psykiska hälsa. Det ställs alltså höga krav för att lägga ner en faderskapsutredning och om det tillkommer nya uppgifter kan utredningen tas upp igen.

Närståendeadoption

Om faderskapet inte fastställs är det möjligt att genomföra en närståendeadoption enligt FB 4 kap 6 § stycke 2 och då skickas det in en ansökan till tingsrätten enligt FB 4 kap 12 §. Om socialtjänsten lyckas fastställa faderskapet måste han godkänna adoptionen och på det sättet avsäga sig faderskapet. Då kommer en närståendeadoption kunna genomföras.

Om ni genomför en närståendeadoption kommer barnet inte att ha någon arvsrätt från donatorn utan vid en adoption får barnet samma arvsrätt på adoptivmamman som om det vore ett biologiskt barn och alla juridiska band till den biologiska pappan klipps, bland annat arvsrätten.

Rekommendation

Jag kan inte svara på om det är bäst att uppge känd eller okänd fader. Även om ni uppger fader okänd genom att inte informera socialtjänsten om donatorns identitet har socialtjänsten som nämnts ett utredningsansvar. Om fadern blir juridiskt fastställd som fader till barnet och sedan ångrar sig och vill vara far finns inget ni kan göra för att motverka det. Om de inte lyckas fastställa fadern kan utredningen som sagt tas upp igen om det tillkommer nya uppgifter och närståendeadoption ännu inte har skett. Om ni behöver vidare hjälp i ärendet råder jag er att kontakta de kunniga juristerna på Familjens Jurist som är specialiserade på familjerätt.

Jag hoppas att detta var svar på er fråga och annars får ni gärna återkomma med en ny!

Med vänlig hälsning, Hanna