Sveriges största juristbyrå inom familjejuridik

Arvskifte

De flesta kommer någon gång under livet i kontakt med frågor som rör arv och testamente. Varje situation är unik och innehåller sina känslomässiga och juridiska frågetecken.

Liksom vid bodelning kan man säga att ett arvskifte består av tre led:

  1. Värdering av egendomen. Här gäller i princip att verkliga värden ska gälla, d.v.s. saluvärde eller marknadsvärde. Man är här inte bunden av de värden som tagits upp i bouppteckningen. Vid beräkning av marknadsvärdet ska hänsyn normalt tas till nettovärdet, d.v.s. värdet efter avdrag för eventuella försäljningskostnader (mäklarprovision, courtage etc) och skatter (främst skatt på realisationsvinst).

  2. Lottläggningen. Lagen (ärvdabalken) innehåller få regler om hur ett arvskifte i praktiken ska genomföras. I 23 kapitlet ärvdabalken ”Om arvskifte” finns i 3§ en generell bestämmelse som säger ”Envar delägare äger vid skiftet njuta lott i varje slag av egendom; dock bör vad ej lämpligen kan delas eller skiljas såvitt möjligt läggas å en lott. Fordran å delägare ska tillskiftas denne så långt hans lott förslår”. Vidare stadgas i 3 kap 5§ ärvdabalken när det gäller fördelningen av kvarlåtenskapen efter två makar följande: ”Vid delningen av boet efter den sist avlidne maken äga vardera makens arvingar på sin lott erhålla egendom, som under äktenskapet tillhört den maken, och den sist avlidnes arvingar jämväl egendom, som sedemera förvärvats av denne”.

  3. Arvskifteshandlingen är det tredje ledet. Arvskiftet utgör en så kallad fångeshandling, d.v.s. bevis om äganderätten till den ärvda egendomen. Om en fastighet ingår i arvskiftet måste arvskiftet och bouppteckningen skickas med till inskrivningsmyndigheten då lagfart ska sökas.

Ett arvskifte är en skriftlig handling över fördelningen av det arv som en avliden lämnar efter sig. Handlingen ska vara undertecknad av alla som har del i dödsboet. Var den avlidne gift eller sambo ska arvskiftet oftast föregås av en bodelning enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken och sambolagen.

Finns det bara en arvinge behöver man givetvis inte upprätta något arvskifte. I sådant fall anses den ende arvingen ha tillträtt arvet så snart bouppteckningen registrerats vid skatteverket.

Kan arvingarna inte enas om arvskiftet kan tingsrätten, efter ansökan från delägare, tillsätta en skiftesman. Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Om detta inte lyckas verkställer skiftesmannen ett tvångsskifte som undertecknas av skiftesmannen och som snarast möjligt ska delges dödsbodelägarna.  Godkänner delägarna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill delägarna klandra skiftet ska talan väckas vid tingsrätten mot övriga delägare (klander av arvskifte) inom fyra veckor från delgivningen.

Skiftesmannen verkställer normalt inte arvskiftet då det inte ingår i behörigheten. Är det önskvärt att verkställighet även ska göras är det mer lämpligt att ansöka om en boutredningsman. En boutredningsman är utan särskilt förordnande också skiftesman och kan verkställa arvskiftet.

Kontakta oss så berättar vi mer och hjälper dig med arvskiftet! 

Läs frågor och svar om arv och arvskifte >>

Citera oss gärna, men ange källan.

Möt en av våra jurister

Hitta kontor