Nyheter

Allt fler svenskar hyr ut sina bostäder, både under kortare och längre perioder. I samband med konserter och större evenemang kan det finnas pengar att tjäna. Men det gäller att ha koll på reglerna – annars finns det risk för vräkning. Fredrik Aldmo, jurist och expert inom fastighetsrätt på Familjens Jurist, berättar vad man ska tänka på, för den som hyr, eller hyr ut. Vi närmar oss försommaren, festivalernas och konserternas högsäsong. Stora evenemang som Eurovision och Taylor Swift-konserterna lockar många besökare som är i behov av tillfälligt boende. När hotellen blir fullbokade vänder sig många därför till privata aktörer för att hyra en lägenhet, ett rum eller villa på andrahandsmarknaden. Men, för den som överväger att hyra ut sin bostad under denna period är det viktigt att vara väl förberedd för att slippa obehagliga överraskningar. - Jag tycker det är viktigt att fundera på varför man ska hyra ut sin bostad. Är det kortsiktigt, exempelvis till Eurovision, är risken att de man hyr ut till kommer festa till det eller vara mer oförsiktiga. Tycker man att det är värt risken och har kollat upp personerna i fråga ska man komma ihåg att det är samma regler som gäller juridiskt som vid långtidsuthyrning. Har du en bostads- eller hyresrätt behöver du därför skriftligt tillstånd, annars kan du riskera att bli vräkt. Dubbelkolla också alltid att din hemförsäkring är anpassad till andrahandsuthyrning, annars kan det bli dyrt om någonting händer, säger Fredrik Aldmo, jurist och expert inom fastighetsrätt på Familjens Jurist. Det är inte bara de som vill hyra ut sin bostad som måste vara uppdaterade om regelverket – även de som överväger att hyra någon annans hem behöver känna till vilka regler som gäller. Detta är extra viktigt vid en korttidsuthyrning. - Är man den som ska hyra är det precis lika viktigt att man gör sin research som när man hyr ut. Kolla upp personen som du ska hyra av och säkerställ att det inte är en fejkannons eller orimligt hög hyra. Vid korttidsuthyrning gäller nämligen inte hyreslagen som ger en rätt att överklaga i efterhand vid exempelvis oskälig hyra. Utgångspunkten är att hyran ska baseras på avkastningsränta på marknadsvärde och driftkostnad, vilket kan vara utmanande att bedöma under korttidsuthyrningar när priserna ofta skjuter i höjden på grund av ökad efterfrågan, säger Fredrik. Den som hyr ut sin bostadsrätt i andra hand utan samtycke eller tillstånd riskerar att förlora sin bostadsrätt. Det innebär att man förlorar rätten till bostaden och att bostadsföreningen har rätt att tvinga bostadsrättsinnehavaren att flytta. Likaså riskerar den som hyr ut en hyresrätt olovligt, utan tillstånd från hyresvärden eller hyresnämnden, att bli av med boendet genom vräkning. Det är därför viktigt att den som hyr ut följer de regler som finns.   Fem tips för den som vill hyra ut sin bostad Gör en bakgrundskontroll Kontakta Kronofogden och se ifall personen som ska hyra din bostad har några skulder. Det som är bra med att hyra ut under stora evenemang är att trycket på bostäder är högt, och att det ofta finns någon annan som är intresserad av att hyra ifall den första intressenten inte känns rätt. Var därför inte rädd för att tacka nej. Fota eller filma bostaden Det allra bästa sättet att sydda sig, både för hyresvärd som hyresgäst, är att dokumentera bostadens skick genom att filma och fota. Går något sönder har du som hyr ut bevis på hur det såg ut innan, och även du som hyr. Detta gäller vid inneboende Vill man hyra ut endast ett rum och inte hela bostaden, gäller annorlunda regler. Till exempel krävs inget godkännande från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen när man hyr ut ett rum till inneboende. Så länge som man själv bor i bostaden samtidigt får man ha inneboende, förutsatt att det inte medför störningar eller problem i övrigt. Upprätta ett skriftligt hyresavtal Det finns inget krav på att ha ett skriftligt avtal mellan den som hyr ut sin bostad och den som ska bo där, varken vid uthyrning av hyresrätt eller egenägd bostad. Däremot krävs ett skriftligt tillstånd från hyresvärden eller bostadsrättsföreningen för att få hyra ut. Om bostadsrättsstyrelsen sagt nej Om styrelsen inte gett tillstånd kan du istället ansöka om tillstånd från hyresnämnden, genom att visa att du har skäl att hyra ut i andrahand. I din ansökan behöver du bland annat skicka med information om tidsperioden det gäller, varför du vill hyra ut och vem du vill hyra ut till. Du behöver också skicka med en kopia på styrelsens beslut om att vägra tillstånd till andrahandsuthyrningen.

I Sverige blir det allt vanligare att man vill adoptera ensamkommande flyktingbarn. Trots en stark önskan om att ge barnen ett permanent hem, kolliderar ibland goda intentioner med juridiska hinder. Caroline Sörgjerd, juris dr och senior jurist på Familjens Jurist, reder ut vad som gäller vid adoption av barn och förklarar de stränga kraven för att en adoption ska godkännas. Sverige har under de senaste åren tagit emot många ensamkommande flyktingbarn som sökt asyl utan sina föräldrar. Många av dessa barn har fått komma till ett familjehem som tagit hand om barnen. När hot om utvisning uppstår händer det att vårdnadshavaren i familjehemmet vill adoptera barnet, vilket inte alltid är så lätt. Detta beror på att adoption och migration är två skilda juridiska processer. - Vi ser att det ofta förekommer en förväxling mellan begreppen migration och adoption. För att genomföra en adoption av ett specifikt barn krävs i allmänhet en stark föräldrarelation till barnet och att relationen etablerats över en längre tid. När personer önskar adoptera ett flyktingbarn, ofta i egenskap av familjehemsföräldrar, uppstår det juridiska problem. Detta beror på att avsikten med adoptionen ofta är att barnet ska få svenskt medborgarskap, snarare än att faktiskt juridiskt bekräfta ett varaktigt föräldraskap, säger Caroline Sörgjerd, jurist på Familjens Jurist. Under de senaste åren har jurister på Familjens Jurist tagit emot många frågor om adoption av ensamkommande flyktingbarn och sett en ökning av personer som söker hjälp för att genom adoption hjälpa ett barn att få stanna i landet. Särskilt mot bakgrund av den restriktiva migrationspolitiken. - Det finns många hjärtskärande exempel med barn som varit familjehemsplacerade här i Sverige som fått besked om utvisning och avslag på adoption. Exempelvis som i det uppmärksammade fallet om den nioåriga flicka som varit placerad i ett familjehem och nu riskerar att ensam utvisas till Albanien. Gemensamt för alla former av adoptioner är att den som vill adoptera måste bedömas vara lämplig som förälder. Det är socialnämnden som gör den bedömningen, och utreder om adoptionen är till barnets bästa, säger Caroline. Det är också vanligt att man som boende i Sverige vill adoptera ett släktingbarn från ett land man har anknytning till. Om man vill adoptera ett barn från ett annat land måste man i regel gå via en auktoriserad adoptionsorganisation i Sverige. Ibland kan man adoptera ett visst barn utan en sådan organisation, men det är ovanligt och går bara om det finns särskilda skäl. Det kallas för enskild adoption och då måste Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd pröva om den enskilda adoptionen är godtagbar innan barnet flyttar från sitt hemland.   Olika typer av adoption Det är bra att veta vad som gäller innan man ger sig in i tankarna om adoption. Kontakta alltid en jurist i förebyggande syfte för att säkerställa att saker och ting görs i rätt ordning. Internationell adoption Om du bor i Sverige och vill adoptera ett barn från ett annat land kallas det för internationell adoption. Som första steg i processen för en internationell adoption tar man kontakt med kommunen och en auktoriserad adoptionsorganisation. Nationell adoption Adoption av barn födda i Sverige kallas ofta nationell adoption. Varje år är det ungefär 20 barn födda i Sverige, som får en ny familj genom adoption. Nationella adoptioner är därmed ganska ovanliga. Det är dock vanligt att barn tas om hand av familjehem, men det ska inte förväxlas med adoption. Närståendeadoption Till skillnad från internationella eller nationella adoptioner, innebär närståendeadoption att man adopterar ett barn till vilket man redan har en föräldra-barn-relation. Oftast är det en partners barn (även kallat bonusbarn), men det kan också handla om när ett barn blivit till utanför svensk sjukvård, till exempel på klinik utomlands. Med hjälp av närståendeadoption blir man alltså officiellt barnets förälder enligt lagen, även om man redan fungerat som förälder i praktiken. Det är en väg att juridiskt bekräfta ett föräldraskap som redan finns i praktiken – att ge barnet rätten till båda sina föräldrar – vanligt förekommande i regnbågs- eller HBTQI-familjer. Vuxenadoption Vuxenadoption är när man adopterar någon som är över 18 år och därmed juridiskt vuxen. Det är vanligt när ett barn har vuxit upp med en biologisk förälder och en styvförälder som barnet har en nära relation till. Trots att det inte finns något formellt juridiskt eller biologiskt band, kan styvföräldern i praktiken vara barnets förälder. När barnet blir vuxet kan det därför finnas en önskan att officiellt bekräfta detta förhållande genom adoption.

Familjens Jurist möter varje dag föräldrar med svårigheter i vårt arbete som ombud i vårdnadstvister. Ofta hamnar barnens rättigheter i dessa tvister i skymundan trots deras lagliga rätt att vara i fokus. Vanliga situationer är att föräldrar har problem med missbruk, psykisk ohälsa och konflikter där det förekommer våld. En central del i att stärka barns rättigheter vore att ge barn ett eget ombud, vilket skulle ge barn en starkare röst och bättre representation i vårdnadsprocessen. Som ombud för barnet går det att bygga en god relation och fungera som en stabil punkt genom hela processen. Detta ger barnet en möjlighet att diskutera sin situation och forma en egen inställning baserat på oberoende information, vilket är avgörande i en process där föräldrarnas konflikt många gånger kan sätta barnets bästa i skymundan. Detta är särskilt viktigt i de svåra vårdnadsmålen där det förekommer våld eller andra former av missförhållanden. I betänkandet SOU 2023:40 Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen så menar också utredningen att det är viktigt att barn kan få egen representation och att detta är särskilt viktigt i svåra vårdnadsmål. De barn som utredningen pratat med beskriver som ett genomgående tema en stor frustration över att inte bli lyssnade på och att inte få vara med och bestämma. Utredningen drar slutsatsen att det idag saknas fullgoda möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen.  Utredningens slutsats blev dock att frågan om ombud för barn är så omfattande att den kräver särskild utredning. Familjens Jurist vill understryka vikten av att frågan fortsätter att utredas och vill särskilt lyfta följande aspekter. Som barnens ombud skulle barns röst och vilja på ett bättre sätt representeras i domstol och inte vara beroende av i vilken kommun barnen bor i och om/hur eventuell utredning av socialtjänsten görs. Vi skulle bygga en relation med barnen och vara en trygg punkt genom processen. Som ombud kan vi ge barnet möjlighet att få oberoende information om saken och processen samt att diskutera sin situation innan det avger sin inställning. Detta minskar problematiken med att barnet är helt utlämnad till föräldrarna som är i en situation där barnets bästa ofta får stå tillbaka för tvisten mellan föräldrarna. Vi kan också göra barnkonsekvensanalyser och riskanalyser på ett mer strukturerat sätt. Som ombud skulle vi kunna möjliggöra samförståndslösningar där barnets rättigheter och vilja är i fokus genom att föra dialog med föräldrarnas ombud och att genom ställning som barnets ombud förhoppningsvis nå fram på ett bra sätt vid förhandlingarna.  Vi kommer också kunna stå upp för de barn där vi inte anser att en samförståndslösning är förenligt med barnets bästa t.ex. i mål där det förekommer våld och barnet riskerar att fara illa. Domstolens beslutsunderlag skulle bli bättre och rättssäkerheten för barnen stärkas genom att domstolen ges bättre förutsättningar att fatta beslut som verkligen är förenligt med barnets bästa. Sammanfattningsvis är införandet av ombud för barn i vårdnadstvister ett viktigt steg mot en mer rättvis och barnfokuserad juridisk process. Genom att säkerställa barnets rätt till representation och opartisk information, kan samhället bättre leva upp till ambitionen om att sätta barnets bästa i främsta rummet. Barns Röster Behöver Höjas i Vårdnadstvister I vårdnadstvister är det barnen som förlorar mest, särskilt när föräldrarna kämpar med problem som missbruk, psykisk ohälsa och våldsamma konflikter. Barnens behov hamnar alltför ofta i bakgrunden. För att förbättra situationen föreslår vi att barn ska få sina egna företrädare i dessa tvister. Det skulle ge barnen en starkare röst och bättre stöd under processen. Genom att bygga en nära relation med barnet kan företrädaren fungera som en stabil stöttepelare och säkerställa att barnets rättigheter beaktas på ett adekvat sätt. Enligt en statlig utredning saknas det idag effektiva sätt för barn att göra sina röster hörda i enlighet med barnkonventionen. Även om utredningen konstaterade att frågan kräver ytterligare analys, är det tydligt att det finns behov av förbättringar. Vi på Familjens Jurist vill framhålla följande fördelar med att införa barnombud i vårdnadstvister: Stärkt representation: Barnets röst skulle få större tyngd i domstolen, oberoende av var barnet bor eller hur socialtjänsten utreder ärendet. Vi strävar efter att skapa en nära relation med barnen för att vara deras trygga stöd genom hela processen. Tillgång till opartisk information: Som barnombud kan vi förse barnet med oberoende information om processen och hjälpa till att diskutera dess situation. Detta minskar risken för att barnet enbart förlitar sig på föräldrarnas åsikter, särskilt när föräldrarnas egna konflikter tar överhanden. Främjande av barnets bästa: Vi strävar efter lösningar där barnets rättigheter och vilja prioriteras. Genom dialog med föräldrarnas ombud kan vi arbeta för överenskommelser som gynnar barnet. Samtidigt kan vi agera för barnens bästa i de fall där våld eller andra risker är närvarande. Stärkt rättssäkerhet: Genom att ge domstolen bättre underlag kan vi säkerställa att dess beslut verkligen gynnar barnet och främjar dess bästa intressen. Införandet av barnombud i vårdnadstvister är ett viktigt steg mot en rättvisare och mer barnfokuserad rättsprocess. Genom att säkerställa barnets rätt till representation och opartisk information, kan vi bättre uppfylla samhällets ambitioner att prioritera barnets bästa.

Med en ekonomi i gungning och boendekostnader som skjuter i höjden vräks allt fler från sina hem. Särskilt utsatta är ensamstående föräldrar som lever med små marginaler och står inför utmaningen att fatta beslut med barnets bästa i åtanke. Fredrik Aldmo, jurist på Familjens Jurist, förklarar vad som gäller vid vräkningar där barn är inblandade och hur man bäst fattar beslut med barnets bästa i fokus. Barnkonventionen, som blev svensk lag den 1 januari 2020, innebär att varje barn har rätt till ett tryggt boende, lek, fritid och vila, och att barnets bästa alltid ska prioriteras vid beslut som rör dem. Trots detta vräktes 674 barn under 2023, en ökning med 17 procent från året innan, och antalet drabbade barn är det högsta sedan Kronofogden började mäta 2008. -Det är en mycket tråkig utveckling men det kommer tyvärr inte som en överraskning. Lågkonjunkturen som vi befinner oss i och de senaste årens pris- och hyreshöjningar slår hårt mot de med små marginaler. Värst drabbade är ensamstående föräldrar, främst kvinnor. Vi får in många frågor från mammor som inte vet vad de ska göra, säger Fredrik Aldmo, jurist på Familjens Jurist. Socialtjänsten har en central roll för att ge stöd till personer och familjer vid risk för vräkning, och när barn är berörda har de ett särskilt stort ansvar. I flertalet domar som Familjens Jurist tagit del av går det däremot ofta inte ens att utläsa att ett barn berörts av vräkningen. -Att navigera i juridikens värld är utmanande, och det är viktigt att man får rätt hjälp. Hemmet ska vara en trygg plats för ett barn. Blir en barnfamilj vräkt påverkas inte enbart deras boendesituation, utan även barnets sociala liv med skola och vänner. Det är tydligt att verkligheten inte återspeglar det som barnkonventionen står för. En kontinuerlig dialog mellan alla involverade aktörer, tillsammans med kommunen och skolan, är viktigt för ett barn i en sådan situation, förklarar Fredrik.   Detta gäller vid risk för vräkning Dialog mellan hyresgäst och hyresvärdÄr hyresgästen sen med hyran, eller vet om att det kan bli svårt att betala, kan det finnas utrymme för en gemensam lösning. En dialog mellan hyresgäst och hyresvärd är ett bra första steg, och kan leda till exempelvis en avbetalningsplan. Om det inte går att nå en överenskommelse är det viktigt att prioritera hyran, och om man behöver välja mellan att betala hyran eller en kreditskuld bör man alltid välja att betala hyran först.   Barnperspektivet viktigt i domstolenNär vräkningsmål behandlas i domstol är det viktigt att barnperspektivet får det utrymme det förtjänar. Barn är särskilt utsatta i rättsliga sammanhang, och de långsiktiga konsekvenserna av en vräkning kan ha stor inverkan på deras utveckling och mående. Det är därför viktigt att juridiska processer förbättras för att på så sätt säkerställa att barnets röst blir hörd. Detta kan exempelvis handla om att man har ett barnrättsperspektiv i mål där barn är berörda, eller säkerställer att domare erbjuds fördjupad utbildning i barns rättigheter.   Rätten till biståndAlla behöver grundläggande saker för att leva ett bra liv, som mat, kläder och en plats att bo på. I Sverige har vi en lag som säger att om någon inte kan säkerställa sådant på egen hand, ska de kunna få hjälp genom bistånd. Det kan inkludera pengar till hyran eller hjälp att hitta en plats att bo på. Den svenska lagstiftningen ska säkerställa att alla kan leva ett bra liv, och att det finns stöd att få om man inte har den möjligheten.

Det är inte bara privatpersoner som behöver deklarera, utan även företagare. Men att deklarera kan kännas både betungande och komplicerat. Ola Aronsson, skattejurist och expert på deklarationsfrågor, reder ut vad som är bra att tänka på och de vanligaste misstagen att undvika. Det finns över 1,6 miljoner företag i Sverige, där majoriteten drivs som enskilda företag (42 procent) och aktiebolag (37 procent), enligt siffror från SCB. Oavsett om man driver en enskild firma eller ett aktiebolag måste man deklarera, men att veta hur man ska göra är inte alltid lätt, och många gör fel när de ska fylla i sin deklarationsblankett.-Tyvärr är det många företagare som har dålig koll på vad som gäller när de ska deklarera, inte minst som nybliven företagare. Många missar att dra av alla tillåtna kostnader, eller gör avdrag som inte är tillåtna. Det är även vanligt att man rapporterar in fel siffror kring intäkter, utgifter och investeringar, vilket kan leda till felaktig beskattning. Har man inte tillräckligt mycket kunskap eller tid till deklarationen är det bra att ta hjälp av en expert, annars finns det risk att man går miste om många tusenlappar, säger Ola Aronsson, skattejurist på Företagarens Jurist.Ett annat vanligt fel är att man lämnar in deklarationen för sent eller lämnar in huvudblanketten utan rätt bilagor. Att missa deklarationstiderna och lämna in fel underlag kan leda till förseningsavgifter och skattetillägg. Därför är det viktigt att man är uppdaterad kring vilka datum och regler som gäller.-Den bilaga som flest har problem med är den så kallade K10-blanketten som ska lämnas in av den som äger aktier i ett fåmansaktiebolag. I den anger man om man fått utdelning från företaget eller om man sålt aktier i bolaget. På blanketten beräknas också det så kallade gränsbeloppet. Det är gränsbeloppet som avgör hur stor utdelning ett fåmansaktiebolag kan göra till låg beskattning. För att räkna ut gränsbeloppet finns det två olika regler att utgå ifrån – förenklingsregeln och huvudregeln – och man kan själv bestämma vilken av dessa regler som ska användas. Det är dock viktigt att tänka på att företaget fortfarande behöver lämna en egen deklaration, Inkomstdeklaration 2, säger Ola.   Fem tips när du deklarerar som företagare Ta reda på vad som gäller för enskild firma respektive aktiebolagDet är företagsformen som bestämmer hur och när man ska skicka in deklarationen till Skatteverket. Om man driver en enskild firma deklarerar man för företaget samtidigt som man deklarerar sin privata inkomst. Använd den vanliga deklarationsblanketten och en extra bilaga för företaget, kallad NE-bilaga, och se till att detta är gjort senast den 2 maj. Har man i stället ett aktiebolag beror inlämningsdatumet för deklarationen på när företagets räkenskapsår tar slut.Lämna kompletterande uppgifterOm man vill göra ett avdrag men känner sig lite osäker kring vad som gäller är det viktigt att lämna kompletterande uppgifter till Skatteverket. Det är för att ge Skatteverket tillräckligt med information för att de ska kunna bedöma om avdraget är giltigt eller inte. Om man upptäcker fel efter att man har lämnat in deklarationen kan man begära omprövning med de korrekta uppgifterna för att undvika skattetillägg. Men för att undvika skattetillägg måste man också begära omprövning innan Skatteverket ställer frågor om eventuella felaktigheter.Tänk på skattereduktionenOm man lägger ned en enskild firma och har ett slutligt underskott, kan man få en skattereduktion genom att begära ett så kallat kvoterat slutavdrag. Detta underskott anges i sektion 8.4 i deklarationen. Dock har man ett karensår att ta hänsyn till, det vill säga en väntetid på ett år. Det innebär att om firman lades ner under 2023, får man vänta tills deklarationen 2025 för att göra avdraget. Det man kan göra avdrag för vid årets deklaration är alltså slutligt underskott för firmor som lades ner under 2022.Resor till och från jobbetFrån och med den 1 januari 2023 började det nya reseavdraget gälla, och detta kommer påverka deklarationen för 2024. För att vara kvalificerad för det nya reseavdraget krävs att resekostnaderna överstiger 11 000 kronor per år och att avståndet man reser till och från jobbet är minst fem kilometer. Avdragets storlek varierar beroende på vilket transportmedel man använder. För bilresor är det nu möjligt att dra av 25 kronor per mil (jämfört med tidigare 18,50 kronor). Avdraget för arbetsresor med förmånsbil har ökat från 6,50 kr till 9,50 kr per mil, och för förmånsbilar som drivs enbart med el är avdraget fortsatt 9,50 kr. Kom ihåg att man även kan dra av kostnader för tullar och färjor.Ta hjälp i tidAtt deklarera kan vara både jobbigt och tråkigt och för att bli av med deklarationen är det många som godkänner den direkt utan att gå igenom alla detaljer ordentligt. Självklart kan man deklarera på egen hand, men det är lätt att missa avdrag som kan minska hur mycket skatt man behöver betala. Är man inte uppdaterad på vilka avdrag och skattemässiga regler som gäller när man deklarerar brukar jag alltid rekommendera att ta hjälp av en jurist.

Många strävar efter att lämna efter sig ett betydande arv till nära och kära. Samtidigt finns det en helt ny grupp som växer fram och blir allt vanligare – personer som avlider med skulder. Arne Larsson, jurist och expert på arvsrätt går igenom vad som gäller och vad som kan vara bra att tänka på när någon går bort med få tillgångar. Varje år dör cirka 90 000 personer i Sverige, det visar siffror från SCB. I de allra flesta fall efterlämnar den avlidne ett arv till sina arvingar, men i vissa fall finns det inte så mycket kvar av värde. Det blir allt mer vanligt att personer avlider med lån utan säkerhet och att det finns skulder i dödsboet. -När någon dör skapas ett dödsbo, vilket består av den avlidnes tillgångar och skulder. För att kunna avsluta ett dödsbo är det flera saker som behöver göras – bland annat en bouppteckning. Det är då som tillgångar och skulder antecknas till det värde de hade på dödsdagen, och man kan se hur mycket tillgångar och skulder som dödsboet har och hur stort arvet blir. Men det blir mer och mer vanligt att de efterlevande inte får något arv från den avlidne, säger Arne Larsson, expert på arvsrätt på Familjens Jurist. Antalet skuldsatta i Sverige har ökat och idag finns det runt 420 000 skuldsatta personer registrerade hos Kronofogden, en ökning med sex procent jämfört med föregående år. Den åldersgrupp som ökat mest jämfört med förra året är de äldre. Det är en grupp som har svårt att påverka sina inkomster och som riskerar att hamna i långvarig skuldsättning, och när skulderna ökar bland de äldre ökar också antalet skuldsatta dödsbon. -Under de senaste åren har vi på Familjens Jurist märkt av en ökning av skuldsatta dödsbon, en trend som sannolikt speglar det rådande ekonomiska klimatet. Många har en bild av att deras mamma eller pappa har det ganska bra och att det kommer finnas pengar att ärva den dagen de avlider. Men, det blir allt vanligare att det bara existerar en sista pensionsutbetalning på̊ 10 000 kronor och skulder på̊ en halv miljon när bouppteckningen är klar. I Sverige kan man inte ärva någons skulder, men det innebär ofta en enormt stor stress och psykisk påfrestning för den som behöver ta hand om ett dödsbo med skulder, säger Arne.   Så hanterar du ett dödsbo med få tillgångar   Kontakta banken Oavsett tillgångar är det viktigt att kontakta den avlidnes bank för att be dem avsluta automatiska överföringar och autogiron. Vid dödsbon med få tillgångar är det särskilt viktigt då det kan påverka processen längre fram.   Om det finns tillgångar i dödsboet Alla personer eller företag som har en fordran, ett krav, på den som har avlidit har rätt att begära att få den betald från dödsboet. Om den bortgångna personens tillgångar är tillräckliga för att betala alla skulder måste skulderna betalas innan arvet fördelas.   Undvik att dela upp tillgångarna innan skulderna är betalda Undvik att hämta saker från den avlidnes egendom innan bouppteckningen. Tillgångar som finns i exempelvis en lägenhet kan behöva användas för att betala skulderna.   Sätt dödsboet i konkurs om tillgångar saknas Om det inte finns tillräckligt med pengar för att täcka alla skulder, kan de som har hand om dödsboet ansöka om att få sätta dödsboet i konkurs. Det innebär att de personer eller företag som har fordringar på dödsboet kan få en del av det som finns kvar, men att inte hela skulden blir betald.   Du ärver aldrig personligen skulderna Enligt svensk lag ärver du inte skulder från dina anhöriga, om du inte redan är medlåntagare. Bodde den avlidne utomlands behöver du känna till att EU införde en ny förordning 2015, som säger att det är lagen i det land den avlidne var bosatt i som styr vad som gäller.   Våga ta hjälp Att få reda på att exempelvis ens föräldrar haft en hel del skulder under tiden de levde kan vara tufft och innebär även en del praktiskt arbete för anhöriga som att få fakturor avskrivna. Är det många praktiska detaljer att hantera kan det vara bra att ta hjälp av en jurist som kan vägleda genom processen.

Nu börjar det bli dags att börja tänka på deklarationen. Om du redan nu vet att du kommer få skatteåterbäring, vill du säkert ha pengarna så snabbt som möjligt. Vår jurist Ola Aronsson förklarar enkelt hur man ska göra:   Skaffa en digital brevlåda senast den 3 mars: För att få din skatteåterbäring så tidigt som möjligt måste du först skaffa en digital brevlåda, senast den 3 mars. Med en digital brevlåda får du din deklaration tidigare och kan påbörja processen snabbare. Logga in och påbörja deklarationen från den 19 mars: Om du skaffar den digitala brevlådan i tid, kan du logga in i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1 på Skatteverket från och med den 19 mars. Godkänn deklarationen senast den 3 april: För att få skatteåterbäringen i april måste du godkänna din deklaration digitalt senast den 3 april 2024 om du inte behöver göra ändringar eller tillägg. Om du har exempelvis resor till och från arbetet att rapportera eller har sålt din bostad, räknas detta som ändringar.   Om du har följt stegen och godkänt deklarationen i tid, kommer du få din skatteåterbäring mellan den 9–12 april 2024. Genom att följa dessa steg kan du enkelt och snabbt få tillbaka dina pengar. Kom ihåg att hålla koll på datumen och se till att skaffa din digitala brevlåda i tid för att göra processen smidigare. Behöver du hjälp med deklarationen? Läs mer här.

I en debattartikel, publicerad i Länstidningen Södertälje, beskriver våra jurister Johan Essén och Maya Hempel en oroande trend i Sverige där antalet barnfamiljer som blir vräkta har ökat. Den här utvecklingen strider mot påstådda politiska målsättningar och grundläggande rättigheter för barn i Sverige. Trots ett nytt initiativ från regeringen för att öka kunskapen och stärka kompetensen om barnens rättigheter hos offentliga aktörer, menar vi att det fortfarande saknas ett barnrättsperspektiv i många beslutssituationer.   Vi tar även upp brister i barnrättsperspektivet, inte bara i domstolarna utan även inom socialtjänsten. Kommunerna, som har ansvaret när barn riskerar att vräkas, närvarar ofta inte vid själva vräkningarna. Slutligen anser vi att det behövs tydliga direktiv från regeringen till berörda myndigheter för att stoppa den negativa trenden och prioritera barns rättigheter. Sverige bör vara ett föredöme när det gäller barns rättigheter och rätten till en egen bostad är grundläggande för barns trygghet och uppväxt. Läs debattartikeln här. 

Under 2024 återlanserar Familjens Jurist sitt stipendium för bästa uppsatsarbete inom familjerätt och barnens rätt i vårdnadstvister. Totalt prisas sju juriststudenter från de svenska universiteten med juristprogrammet, och i höst avslöjas den slutgiltiga nationella vinnaren under en festlig tillställning. Idag finns det cirka 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige, och varje år söker tusentals studenter in till olika juristutbildningar. För att uppmuntra ökad kunskap inom familjerätt har Familjens Jurist sedan 2008, med ett uppehåll under pandemin, delat ut stipendium till juriststudenter i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala, Örebro och Umeå. I år återupptas arbetet, och det nya för detta år är att även juriststudenter i Karlstad har möjlighet att ansöka om stipendiet. -Familjerätt är viktig för oss på Familjens Jurist, och det känns helt fantastiskt att vi nu återlanserar stipendiet. Det är viktigt att ha örat mot den berömda rälsen, och att vi som branschledare tar till oss nya insikter från juriststudenter, som är nyckelspelare när det gäller att driva branschens utveckling framåt. Jag ser fram emot att utse årets stipendiat och träffa alla nominerade på tillställningen i höst, säger Lotta Dahlstrand, kompetens- och affärsutvecklingschef vid Familjens Jurist och jurymedlem. För att vinna årets stipendium behöver studenterna skriva en uppsats inom familjerätt med fokus på barns situation i vårdnadstvister och separationer, samt vad man kan göra för att stärka barns rätt enligt barnkonventionen. En student per institution tilldelas ett stipendium på 10 000 kr för sin uppsats. Stipendiaterna utses av en jury, som också utser årets stipendiat som belönas med ytterligare 15 000 kr. -Ett stort fokusområde för oss på Familjens Jurist är barnrätten och därför känns det viktigt för oss att uppmuntra och uppmärksamma juriststudenter som fördjupar sig inom detta område. Det finns mycket som kan göras inom barnrätten, och själva har vi lanserat initiativet ”Jurister för Barnkonventionen” och implementerar nya arbetssätt hos våra jurister i vårdnadsmål för att sätta barnets bästa i fokus. Men det finns mycket mer som kan göras och just därför kommer det att bli så spännande att läsa alla uppsatser som kommer in, säger Lotta Dahlstrand. Nomineringsperioden löper fram till den 2 april 2024 för uppsatser som är godkända under 2023. Utdelningen av 2024 års stipendium planeras till september. Är man intresserad av att söka till stipendiet kontaktar man sin handledare på universitetet och du hittar mer information om stipendiet på familjensjurist.se. Jury Johanna Schiratski, professor sociologiska institutionen Stockholms universitet Marie Lundin Karphammar, barnrättsjurist Sveriges Kommuner och Regioner Lotta Dahlstrand, jur dr, ansvarig för barnrättsfrågor Familjens Jurist samt kompetens- och affärsutvecklingschef

Inför julen är det mycket som ska göras. Mat ska lagas, julklappar ska slås in och släkt och familj ska samlas. Är man separerad och har barn tillsammans kan jul och nyår vara särskilt utmanade. Föräldrarna kan ha svårt att enas, och diskussionerna kan snabbt förvandlas till konflikter som i värsta fall kan leda till en tvist. Ofta är det barnen som hamnar i kläm.   Jul och nyår är för många en viktig högtid, och det krävs mycket planering för att få julklapps- och matinköpen i hamn. När stressen har lagt sig är julen oftast en högtid som de allra flesta förknippar med glädje, värme och ett tillfälle att samla släkten för att umgås. Men för vissa är det precis tvärtom. En halv miljon svenskar tycker att det uppstår fler konflikter inom familjen under jul och nyår jämfört med andra perioder på året, det visar en Novus-undersökning från Familjens Jurist.  - Jag tror att alla kan känna igen sig i att det kan uppstå sura miner när släkten samlas och ämnen som politik, religion, pengar eller jultraditioner diskuteras. Inte sällan har far- och morföräldrar en önskan om att fira jul på ett visst sätt, vilket kan skapa konflikter som annars inte skulle funnits, både hos de som lever tillsammans och de som är separerade. Det kan exempelvis handla om var barnbarnen ska fira jul eller om exmannen får vara med på julafton. Dessutom kan vi se att separationer och vårdnadstvister ökar efter jul och nyår, ofta som ett resultat av att man varit lediga en längre tid tillsammans och bråken intensifierats, säger Pierre Kryhl, senior jurist på Familjens Jurist.  När en separation inträffar är det många frågor som ska diskuteras och det är lätt att man hamnar i konflikt med sin före detta partner. Var femte svensk (18 procent) har någon gång hamnat i en konflikt med en person de separerat ifrån efter separationen. De vanligaste konflikterna handlar om pengar (41 procent) och vårdnad av gemensamma barn (24 procent). Inför högtider som jul och nyår är det även vanligt att det uppstår diskussioner om var barnen ska fira jul.   - Många blandar ihop begreppen umgänge och vårdnad. Vid gemensam vårdnad måste föräldrarna komma överens och fatta viktiga beslut tillsammans. Om en förälder har ensam vårdnad, övergår hela det ansvaret till den föräldern. Barnet har dock som huvudregel rätt till umgänge med den förälder som det inte bor tillsammans med, och hur detta ska utformas bör beslutas utifrån vad som är bäst för barnet. Inför julen är det lätt att föräldrarna blandar in barnen genom att locka med utlandssemestrar eller andra härliga aktiviteter och risken är stor att barnen hamnar i en lojalitetskonflikt mellan föräldrarna. Men det är samma regler som gäller kring vårdnad och umgänge under jul och nyår som för resten av året, så planera tillsammans och i god tid för att undvika konflikt, säger Pierre Kryhl. Så undviker du julkonflikter om barnen med din före detta Planera med varandra Sätt er ner tillsammans och planera hur ni lägger upp planeringen inför jul och nyår i god tid. Diskutera vem som förväntas göra vad, var man ska fira, hur mycket pengar ni förväntas lägga på julklappar och så vidare. Om ni redan har planerat och kommit överens, kan ni hänvisa till det om ni skulle bli osams. En lösning som många väljer är att man kör vartannat år med jul och vartannat med nyår, då får man fira en av högtiderna tillsammans.  Sätt barnets bästa först  Enligt Barnkonventionen så har barn rätt till omvårdnad och trygghet. Det innebär att barnet ska komma först i besluten och att barnets vilja alltid ska tas på allvar. Föräldrarna ska alltså fatta de beslut som de tror är bäst för barnet oberoende av deras egen vilja.  Våga be om hjälp I vissa fall går det inte att komma överens, och då kan det vara bra att ta extern hjälp för att se situationen objektivt. Försök att hålla er till det praktiska och inte låta känslorna styra. Om man är osäker på vad som gäller rent juridiskt, eller vill upprätta ett avtal, är det bra att kontakta en jurist som kan ge juridisk rådgivning. Men det kan även vara bra att söka hjälp från annat håll, som en familjeterapeut eller relationscoach.  Om undersökningen    Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Familjens Jurist. Syftet är att undersöka den svenska allmänhetens inställning till olika juridiska frågor. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt gjordes 1037 intervjuer mellan 25 - 30 augusti 2023.