Tänka efter före

December och plötsligt är det jul igen

Jag tillhör ju dem som gillar julen. Äntligen får man tända julstjärnan och adventsljusstaken och lysa upp mörkret. Har man tur så kommer det lite snö så man får ta fram skidorna och åka en sväng i spåret.

Då kan jag komma hem och sätta mig vid det dukade julbordet med alla de läckerheter som jag inte har ätit sedan förra julen.

Årets sista nyhetsbrev handlar om vikten av ”Att tänka efter före” och att det är en omtanke om de som betyder något för oss.

Att tänka efter före

Att föreställa sig en framtid där man själv inte längre är med är både svårt och jobbigt. Ändå har de flesta av oss en bild av vad vi vill ska hända. Hur våra nära och kära ska få råd och ork att gå vidare. Hur arvet efter oss ska fördelas.

Till syvende och sist handlar det om att göra sin röst hörd. Om att samla sina tankar och önskemål, och att se till att de kan bli verklighet den dag du själv inte längre kan vara med. Först och främst gäller det att förstå vad som gäller. Vad lagar och regler säger och hur du själv kan påverka framtiden. Till exempel för att trygga boendet för dina efterlevande om du har barn sedan tidigare. Sedan handlar det om att översätta detta till juridiskt korrekta dokument. Du kommer aldrig att kunna lindra dina närståendes sorg men på detta sätt gör du åtminstone deras liv något lättare. Enligt din vilja.

Fem tillfällen ”Att tänka efter före”

1. Särkullbarn

Alla familjer där det finns särkullbarn bör träffa en jurist.

2. Sambor

Sambolagen ger ett mycket begränsat skydd, därför bör sambor träffa en jurist, speciellt om det finns barn eller om sambor ska köpa bostad.

3. Köp av bostad

Om ett par ska köpa en bostad och går in med olika insatser, då bör man få hjälp av en jurist för att få det som man vill.

4. Olika händelser i livet

När familjen blir större, när man köper bostad och flyttar ihop, vid separation dödsfall etc. Kort sagt, vid livsavgörande händelser bör man ha kontakt med sin jurist.

5. Förälder och medlåntagare

Föräldrar som går in som medlåntagare för sina barn vid barnens köp av boende bör träffa en jurist.

Några exempel från verkligheten.

Anders och Ann-Christine

Jag träffade Anders och Ann-Christine som ville ha hjälp med att ändra ägandet på fastigheten efter vårt utskick om fördelen med hälftenägande av fastighet. De berättade för mig om en nära vän som hade råkat ut för följande.

Maken ägde hela fastigheten. Han blev dement och hamnade på vårdboende. Frun bodde kvar i det stora huset på 200 kvm. Men det var dyrt och besvärligt för henne. Hon ville sälja fastigheten och då tillsattes en god man för maken och fastighetsaffären gjordes klart.

När tillträdet varit sattes försäljningslikviden in på ett konto spärrat av överförmyndaren. Det innebar att frun nu inte hade någon bostad och inte heller några pengar till att skaffa ett nytt boende. Det blev verkligen inte som de tänkt sig. De hade behövt ha delad lagfart för att säkra fruns situation då mannen blev dement.

Anders och Ann-Christine ville inte råka ut för samma sak och jag hjälpte dem att åtgärda detta för att skydda varandra.

Birgitta och Kjell

Birgitta och Kjell blev ett par i 35 års åldern och köpte och flyttade ihop i en villa som de äger till lika stora delar 50/50.

De har tillsammans ett barn och varsitt barn i en tidigare relation, sk särkullbarn. Om någon av dem skulle avlida vill de försäkra sig om att den ena har råd att bo kvar i bostaden.

Deras tillgångar finns till största del i villan och för att ha ekonomisk möjlighet att lösa ut barnen vid ett dödsfall vill de upprätta ett testamente där de begränsar barnens arv efter den först avlidne sambon till sin laglott (hälften av arvet).

Den andra delen av arvet får barnen när även den efterlevande sambon är borta. Kompletterat med en livförsäkring har den av Birgitta och Kjell som överlever den andre alla möjligheter att bo kvar i villan.