Hoppa till innehållet
Juridik vid dödsfall

Bröstarvinges rätt till laglott trots att ingen kontakt förelegat med förälder m.m.

Hej.
Jag är särkullsbarn till min far som avlidit i juli.Nu har jag blivit kallad till bodelning i Simrishamn i slutet på november,Har fyra halvsyskon som är yngre än jag. Min far har haft ett lantbruk ock som jag ser att min yngre halvbroder har tagit över. Min biologiske fars fru har gått bort tidigare.
Eftersom jag aldrig har träffat mina halvsyskon och endast min far en gäng efter att min moder informerade mig om min far först när jag var femtio år då först ick jag veta vem han var. Min far har betalt underhåll för mig och nu undrar jag hur jag skall gå till väga med det hela och vilka rättigheter och skyldigheter jag har och hur jag skall agera i detta.

Rådgivarens svar

2019-11-11

Hej! Stort tack för att du ställer din fråga till oss på Fråga Juristen. Nedan följer en redogörelse av din rätt att få ut arv samt dina övriga huvudsakliga rättigheter så som dödsbodelägare. 

Om jag förstår din fråga rätt så hade din far fyra gemensamma barn med en fru som tidigare avlidit. Då din far tidigare har betalat underhåll antar jag att du inte heller är adopterad. Om så inte är fallen får du jättegärna ställa en ny fråga så redogör vi för vad som gäller i sådana fall.

Dina halvsyskons arvsrätt
Regler om arv finns i ärvdabalken. Då din pappas fru avled ärvde din far hennes kvarlåtenskap under förutsättning att inget testamente förelegat, 3 kap. 1 § ärvdabalken. Gemensamma barn får således vänta tills båda föräldrarna har avlidit innan de får ut sitt arv. Dina halvsyskon fick således vänta med att få ut sitt arv efter sin mor. De har en så kallad efterarvsrätt från sin mor nu när er far avlidit, 3 kap. 2 § 1.st ärvdabalken. Dina halvsyskon har därför p.g.a. sin eferarvsrätt från sin mor rätt till en kvotdel från er fars kvarlåtenskap. Denna kvotdel ska sedan enligt huvudregeln delas lika mellan halvsyskonen. Dina halvsyskon har utöver detta rätt till arvet efter din far vilket även du har, 2 kap. 1§ ärvdabalken. 

Din rätt till arv 
En del av kvarlåtenskapen från din far har således enbart dina halvsyskon rätt till p.g.a. sin efterarvsrätt. När den delen fördelats mellan dina halvsyskon kommer resterande del fördelas på samtliga av din fars barn, d.v.s. hans bröstarvingar, 2 kap. 1 § ärvdabalken. Denna del ska enligt huvudregeln fördelas lika mellan er bröstarvingar, men fördelningen kan påverkas om ett testamente föreligger. Din rätt till arv påverkas alltså inte av att du inte har haft någon kontakt eller relation med din far.

Du kommer alltid ha rätt till din laglott eftersom du är bröstarvinge, 7 kap. 1 § ärvdabalken. Laglotten är halva arvslotten. Arvslotten är det som du har rätt till om inget testamente föreligger. Föreligger inget testamente efter din far ska den delen av kvarlåtenskapen som finns kvar efter att dina halvsyskon har fått ut sin efterarvsrätt från sin mor, fördelas lika mellan alla er syskon. Finns det däremot ett testamente får testamentet inskränka din arvsrätt till hälften, d.v.s. så du istället endast ges rätt till din laglott. Ett testamente som inskränker din laglott är däremot inte ogiltigt utan du måste i sådana fall begära jämkning av testamentet. Detta sker att du meddelar testamentstagaren inom sex månader från den dagen du blivit delgiven testamentet, 7 kap. 3 § ärvdabalken. 

Skyldigheter och rättigheter som dödsbodelägare
Eftersom du är bröstarvinge till din far är du även dödsbodelägare i dödsboet efter honom om ingen dödsboförvaltning har anordnats, 18 kap. 1 § ärvdabalken. Detta innebär att du, dina halvsyskon och eventuella testamentstagare gemensamt ska förvalta din fars egendom under boets utredning. Att ni gemensamt ska förvalta er fars egendom innebär att det i regel krävs samtycke från samtliga dödsbodelägare för att vidta åtgärder i dödsboet. Förvaltningen av dödsboet kan b.la. omfatta försäljning av egendom, betalning av skulder m.m. Mera brådskande åtgärder så som t.e.x. betalning av hyra kräver inte samtliga dödsbodelägares samtycke. Ni har även möjlighet att ge en av er en fullmakt som då själv förvaltar dödsboet. Du som dödsbodelägare kan även begära att en boutredningsman istället för ni dödsbodelägare ska förvalta dödsboet genom en ansökan till tingsrätten, 19 kap. 1 § ärvdabalken. Detta kan exempelvis vara nödvändigt om ni inte kan komma överens.

Sammanfattning och råd 
Dina halvsyskon kommer således få två arvslotter, en p.g.a. deras efterarvsrätt från sin mor och en då de är bröstarvingar till er far. Du har däremot endast rätt till en arvslott då du är bröstarvinge till din far. Då dina halvsyskon dels har en efterarvsrätt och dels en arvsrätt från din far kan det vara så att de totalt har rätt till mer egendom jämfört med dig. Din arvslott kan även inskränkas till hälften om din far upprättat ett testamente som anger detta. Föreligger det däremot ett testamente som inskränker din laglott måste du, för att begära ut din laglott, jämka testamentet inom sex månader från det att du blev delgiven testamentet. Oavsett om det föreligger ett testamente eller inte kommer du alltid ha rätt till din laglott, men denna rätt kan som sagt kräva att du jämkar eventuellt testamente. Du har även i egenskap av dödsbodelägare en skyldighet att förvalta dödsboet efter din far. Det krävs då att samtliga dödsbodelägare kommer överens om hur boet ska förvaltas. Du har således en rätt att inte samtycka till om du inte vill att en viss åtgärd ska ske i dödsboet, exempelvis viss försäljning. Jag rekommenderar dock att ni försöker komma överens i största möjliga mån. 

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare frågor får du jättegärna ställa dem till oss. Vill du och dina halvsyskon ha hjälp med dödsboförvaltningen rekommenderar jag er att ta kontakt med Familjens Jurist som gärna hjälper er med förvaltningen. Här kan ni läsa mer om hur Familjens Jurist kan hjälpa er med dödsboförvaltningen och även boka en tid med en jurist om ni så önskar. 

Fråga Juristen är en tjänst där du kan söka efter svaret på juridiska frågor. Frågorna har besvarats av studenter från Familjens Jurists studentnätverk. Rådgivningen har utförts efter bästa förmåga och svaren utgår från hur juridiken såg ut då svaret publicerades, vilken kan ha ändrats sedan dess. Familjens Jurist ansvarar inte för ett visst resultat som kan uppkomma på grund av att du använder svaret eller givna råd från Fråga Juristen i något sammanhang. Läs mer om Fråga Juristen här.