Bouppteckning

När en person har gått bort måste en bouppteckning vanligen göras. Det innebär att de personer som är dödsbodelägare gör en skriftlig sammanställning av den avlidnas tillgångar och skulder, vilket blir underlag för bodelning och arvskifte. Handlingen talar om vilka som är dödsbodelägare och efterarvingar – och vilka som bland annat får avsluta den avlidnas bankkonton och sälja eventuell bostad. Den fungerar också som underlag för förvaltning och avveckling av dödsboet.

I samband med dödsfall är man enligt svensk lag skyldig att göra en bouppteckning.
Om den avlidna saknar tillgångar kan socialnämnden göra en dödsboanmälan.

Vi hjälper dig – steg för steg
1. Bouppteckning: Vid bouppteckningen träffas dödsbodelägare, efterarvingar och förrättningsmän för att gå igenom dödsboets skulder och tillgångar. Bouppteckningen ska göras inom tre månader efter dödsfallet. Efter ytterligare en månad måste den vara inlämnad till Skatteverket. Så här kan en bouppteckning se ut (alla uppgifter är påhittade).

Förutom att göra bouppteckningen hjälper vi dig gärna med följande:

2. Dödsboförvaltning: Fram tills arvskiftet sker ska dödsboet förvaltas och utredas. Räkningar ska betalas och bostaden tas om hand. Förvaltningen kan till exempel inkludera försäljning av tillgångar såsom fastigheter, bostadsrätter och konst.

3. Arvskifte: Arvskiftet är ett skriftligt avtal mellan arvingarna om fördelningen av arvet.

Hur går bouppteckningen till?
Som dödsbodelägare får du inte göra bouppteckningen helt på egen hand. Här krävs det två utomstående förrättningsmän med juridiskt ansvar för ärendet. Du avgör själv vilka du vill ta hjälp av, men eftersom det är av största vikt att bouppteckningen blir korrekt gjord rekommenderar vi att du anlitar experter inom området.        
1. Den person som bäst känner till boet ska lämna uppgifter om det. Bouppgivaren är ofta efterlevande make, maka, sambo, barn eller annan närstående.
2. Den avlidnas tillgångar och skulder antecknas och värderas som de var vid dödsfallet. Även uppgifter om livförsäkring antecknas.
3. Ansvaret för att en bouppteckning görs ligger på den som har hand om egendomen efter dödsfallet.
4. Alla inblandade ska i god tid få information om tid och plats för bouppteckningen. De som kallas till sammankomsten är bouppgivaren, förrättningsmännen samt övriga dödsbodelägare och efterarvingar.
5. Ett eventuellt testamente, som ska bifogas bouppteckningen, blir gällande när det har godkänts av de legala arvingarna, alternativt vunnit laga kraft på annat sätt.

Varför Familjens jurist vid bouppteckning?
På Familjens jurist tar vi årligen hand om cirka 11 000 bouppteckningar samt mängder av förvaltningar och arvskiften. Det har gjort oss mycket rutinerade inom området. Vår gedigna erfarenhet – och vår affärsidé – gör att du som anlitar oss kan vänta dig att:
- vi levererar bouppteckningar av hög kvalitet.
- vi debiterar enligt den allmänna rättshjälpstaxan.
- vi samarbetar med banker, försäkringsbolag, städ- och auktionsfirmor och andra aktörer vars tjänster dödsboet kan behöva.
- slippa juridiska fallgropar som kan få ekonomiska och känslomässiga konsekvenser för många – även långt efter själva registreringen hos Skatteverket. Sådana kan vara lätta att hamna i om du som privatperson är ovan vid att förrätta bouppteckningar på egen hand.
- vi är effektiva. Vi vet vad Skatteverket vill ha, vilket gör att vi kan ge snabb och god service.
- inte behöva oroa dig. Genom att vända dig till oss, som är objektiva och professionella, kan du vara trygg med att allting går rätt till och att vi kan vägleda dig i olika frågor.
- onödiga förseningar undviks i och med att du anlitar professionell hjälp. Avveckling av dödsbo kan ta tid.
- vi är lättillgänliga. Har Fonus hjälpt dig med begravningen kan du kan du boka in ett möte med Familjens jurist redan när du träffar din begravningsrådgivare.

Välkommen att kontakta oss, så hjälper vi dig!

Citera oss gärna, men ange källan.

Ladda ned "Lilla bouppteckningsguiden" i PDF-format
 (öppnas i eget fönster)