Arvskifte
När någon dör innebär det ofta att arvet efter den avlidna ska fördelas. Ägodelar och tillgångar som personen har lämnat efter sig ska skiftas så att de istället ägs av arvtagarna. Processen vid ett arvskifte kan vara påfrestande, både känslomässigt och juridiskt. Då kan det kännas skönt att ta hjälp av en jurist.
Boka tid med jurist
-
Personlig rådgivning
-
Expertkunskap
-
Löpande timpris
Vad kostar hjälp med jurist?
Ett arvskifte kan variera beroende på situation, vilket gör att vi inte kan erbjuda ett fast pris. Vi debiterar därför löpande timtaxa (2 195 kr*) och vid ditt första möte med juristen får du en tydligare prisbild som gäller just i ditt fall. Du väljer sen själv om du vill gå vidare eller inte.
* Priserna gäller på kontor som ägs av Familjens Jurist i Sverige AB. Variationer kan förekomma på våra franchisekontor.
Arvskifte steg för steg
- Dödsboets skulder och kostnader betalas.
- Bodelning görs om den avlidna var gift eller sambo.
- Dödsbodelägarna bestämmer vad som ska hända med tillgångarna.
- Arvskifteshandling upprättas och skrivs under om alla är överens.
- Tillgångarna fördelas.
Hur går ett arvskifte till?
Dödsboets skulder och kostnader betalas
Innan ni kan skifta de efterlämnade ägodelarna ska alla eventuella skulder och begravningskostnader betalas. Som delägare i ett dödsbo har ni dock inget personligt ansvar för den avlidnas skulder. Kan inte dödsboet betala skulderna skrivs de därför oftast av.
Om det finns en efterlevande partner
Om den avlidna var gift eller sambo gör man oftast en bodelning innan arvskiftet. Det går att göra det i samband med arvskiftet men då är det klokt att ta hjälp av en jurist.
Bestäm vad som ska hända med tillgångarna
Utöver det som står angivet i ett testamente är det fritt att dela tillgångarna precis så som dödsbodelägarna själva önskar. Det är vanligt att arvet fördelas i två steg:
-
Andelsberäkning = hur stor andel som var och en ska få.
-
Lottläggning = bestämmer vad var och en ska ärva.
Upprätta arvskifteshandlingen och fördela tillgångarna
Om ni är överens skriver ni ett arvskiftesavtal där det framgår vem som ärver vad. Om det finns eventuella äktenskapsförord eller testamenten behöver ni ta hänsyn till dessa först. När handlingen är klar ska alla dödsbodelägare skriva under den, sedan kan tillgångarna föras över. Arvskifteshandlingen behöver inte skickas någonstans, men det är viktigt att spara den.
Om ni inte är överens om hur arvet ska fördelas
Om ni inte är överens om hur arvet ska fördelas får ni vända er till tingsrätten. Hos dem kan ni ansöka om en skiftesman eller boutredningsman som har till uppgift att ena er i en frivillig överenskommelse. Kan ni ändå inte enas kan personen besluta om fördelningen av arvet i ett så kallat tvångsskifte.
Frågor och svar
-
Hur lång tid tar det innan man får ut sitt arv?
Se hela svaretDet går inte att säga exakt hur lång tid det tar att få ut ett arv eftersom varje dödsbo är unikt. Processen består av bouppteckning, dödsboförvaltning och arvskifte, och tar vanligtvis mellan 8 och 15 månader. Hur lång tid det tar beror bland annat på dödsboets omfattning och om det finns omständigheter som förlänger handläggningen.
-
Vad gäller om arvsskatt?
Se hela svaretArvsskatt var en arvslottsbeskattning beräknad utifrån vad respektive arvinge eller testamentstagare erhöll. Mottagaren erhöll först ett skattefritt grundavdrag. Dödsboet hade skyldighet att förskottera skatten inom viss tid efter beslut. Denna skatt fanns i Sverige fram till 1 januari 2005 men är numera avskaffad tillsammans med gåvoskatten. Den avskaffades med retroaktiv effekt som sträckte sig tillbaka till 17 december 2004. Det är viktigt att notera att arvsskatt finns kvar i många andra länder, vilket kan bli en obehaglig överraskning för efterlevande om man som svensk bosatt sig i utlandet och avlider där.
Trots att arvsskatten numera är avskaffad kräver ofta hantering av viktiga frågor rörande generationsskifte och avveckling av dödsbo juridiska kunskaper. Detsamma gäller förrättande av bouppteckning och arvskifte. Därför kan det vara bra att kontakta en jurist för att få hjälp med frågor om hantering av dödsbo.
-
Vad är en laglott?
Se hela svaretLaglott är den del som en bröstarvinge, det vill säga den som är närmast att ärva i rakt nedstigande led (barn, om barnet är avlidet barnbarn och så vidare) alltid kan kräva att få som arv. Laglotten är alltid hälften av arvslotten och arvslotten är den del som en bröstarvinge har rätt till om det inte finns något testamente. Om en förälder har skrivit ett testamente kan en bröstarvinge alltid kräva att få sin laglott, oavsett vad som står i testamentet. Under vissa förutsättningar kan en bröstarvinge även kräva sin laglott ur gåvor som föräldern har givit före sin bortgång.
-
Vem ärver min make: jag eller hans son?
Se hela svaretHuvudregeln är, precis som du skriver, att gifta makar ärver varandra. Däremot har barn som inte är gemensamma, som din blivande mans son, rätt att få ut sitt arv före dig. Det betyder i praktiken att din make ärver dig men att du inte ärver honom. Genom att skriva ett testamente till förmån för dig kan din blivande make ändra på det så att du får ärva upp till hälften av hans nettotillgångar. Den återstående halvan ärver hans son direkt om sonen kräver jämkning av testamentet för att få ut sin laglott.
-
När behövs en arvskifteshandling?
Se hela svaretEn arvskifteshandling behövs alltid då dödsboet innehåller tillgångar att fördela och det finns mer än en dödsbodelägare (släktarvinge eller testamentstagare). Arvskiftet ska alltid vara skriftligt. Läs mer om arvskifte.